Granskningen av åtta AI-motorer: fel citerat innehåll i mer än 60 % av testerna

Granskningen heter ”AI Search Has a Citation Problem” och publicerades i mars 2025 av Klaudia Jaźwińska och Aisvarya Chandrasekar (CJR/Tow Center 2025-03). Sammanlagt ställdes 1 600 frågor till åtta verktyg med sökfunktion — 200 per verktyg — och varje svar bedömdes mot tre krav: rätt artikel, rätt utgivare, rätt webbadress.

Det som gör resultatet svårt att avfärda är upplägget: textutdragen valdes medvetet så att Google returnerade rätt källa bland de tre översta organiska träffarna. Informationen var alltså lättillgänglig vid testtillfället — ändå blev svaret fel i drygt sex fall av tio. Det är hittills det tyngsta belägget för hur opålitligt generativ sökning citerar, och det sätter ramen för hela fältet som GEO arbetar i: motorerna är varken perfekta eller neutrala.

Hur gick granskningen till?

Metoden var enkel att följa och svår att argumentera bort. Tow Center valde 20 nyhetsutgivare med olika hållning i robots.txt, plockade tio slumpvis utvalda artiklar per utgivare och ställde alla åtta verktyg samma frågor utifrån förhandsvalda utdrag. Det gav 20 × 10 × 8 = 1 600 frågor, 200 per verktyg.

• Sextonhundra svar, sex omdömen. Varje svar etiketterades i sex kategorier: korrekt; korrekt men ofullständigt; delvis felaktigt; helt felaktigt; inget svar; crawler blockerad.
• 60 %-siffran är helheten. Den täcker alla felkategorier samlade över alla åtta verktyg — inte bara svaren som var helt fel.
• Frågorna var lätta på pappret. Utdragen var valda så att rätt källa låg bland Googles topp-3 organiska träffar för samma sökning.

En detalj i etikettskalan förtjänar egen notering: kategorin ”crawler blockerad”. Utgivare som tekniskt blockerar motorernas botar finns alltså med i materialet — men som vi strax ska se skyddade blocket inte mot felaktiga svar.

Vilken motor svarade bäst — och vilken sämst?

Ingen svarade bra. Det är granskningens egentliga poäng: åtta motorer, samtliga dåliga på att citera nyheter. Men spridningen mellan dem är stor:

Premiumversionerna — som Perplexity Pro — svarade oftare rätt än gratisvarianterna. Men de gav också fler självsäkert felaktiga svar, och det är den svåraste feltypen för en läsare att upptäcka: ett fel svar som inte tvekar ser ut som ett rätt svar.

Varför svarar motorerna fel när källan ligger bland Googles topp-3-träffar?

Felciteringen sker alltså inte i svåra lägen — den sker när informationen ligger i öppen dager. Mönstret i materialet är motorer som svarar med full självsäkerhet, oavsett underlag:

• Fabrikerade och trasiga källor. Mer än hälften av Geminis och Grok-3:s svar pekade på webbadresser som var trasiga eller aldrig hade existerat. En citering som ser trovärdig ut behöver alltså inte leda någonstans.
• Fel artikel, fel utgivare. DeepSeek Search felattribuerade källan i 115 av 200 fall; ChatGPT Search identifierade 134 artiklar felaktigt. Modellen hittar ett innehåll — men skriver fel namn under det.
• Osäkerhet signaleras nästan aldrig. ChatGPT markerade tveksamhet i 15 av 200 svar och vägrade inte en enda gång. Självsäkerheten i tonen är ingen indikator på att innehållet stämmer.

Respekterar AI-motorerna utgivarnas robotblock?

Inte alltid — det är granskningens mest omdiskuterade fynd. Kategorin ”crawler blockerad” fanns med i etiketteringen, men Perplexity Pro visade att block inte är någon garanti: verktyget återgav innehåll från artiklar som var robotblockerade eller låg bakom betalvägg, och gjorde det korrekt i nästan en tredjedel av de nitti utdrag det egentligen inte skulle ha haft tillgång till.

För utgivaren är det dubbelt obehagligt: innehållet tas ändå, och svaret blir ändå ofta fel. För företagssajter är slutsatsen besläktad men omvänd — öppen crawler-åtkomst är en förutsättning för att överhuvudtaget citeras, men ingen försäkring för att citatet blir rätt. Det du själv kan påverka är grunderna på egen sajt: entydiga källuppgifter och innehåll som går att återge rakt av.

Vad betyder studien för ditt företag?

Först avgränsningen: granskningen mätte nyhetsartiklar på engelska på den amerikanska marknaden, i mars 2025. Den säger ingenting mätbart om svenska sajter eller om B2B-innehåll. Men riktningen är relevant för alla som vill synas i AI-svar:

• Synlighet är inte samma sak som korrekt synlighet. Att en motor nämner er är inget bevis för att den återger er rätt — fel artikel, fel utgivare och fabrikerade källor var normalfallet, inte undantaget.
• Felen gynnar ingen riktning. Motorerna är varken perfekta eller partiska till din fördel: varken du eller dina konkurrenter kan utgå från att svaret blir rätt.
• Det du styr är ditt eget material. Citerbarhet och korrekta, entydiga källuppgifter på egen sajt är det enda i kedjan som står under din kontroll.

Vill du se läget för er egen del är nästa steg ett självtest av vad motorerna faktiskt citerar. Den vetenskapliga ramen kring källvalet tar vi upp i studien om källbias i AI-sök och i inlägget om verifiabilitet i generativ sökning.

Hur granskar ni vad motorerna säger om erat varumärke?

Skälet till att överhuvudtaget göra detta ger granskningen själv: med över 60 % felaktiga svar är det en rimlig hypotes — inte overdriven försiktighet — att er verksamhet redan återges fel någonstans.

Vanliga frågor